Jag har ofta undrat varför jag gillar snäckor så mycket att jag samlar dem överallt och fraktar dem med mig hem från olika resor. Förutom att de är vackra är de ju också i större mängder ganska tunga.

Min samling innehåller många olika, både stora och små. Färg och form varierar men alla är vackra på sitt eget sätt.

🌿 Idag är det städdag och jag inser att också snäckorna ibland borde putsas. Jag tar upp den ena efter den andra och känner på dem. Skulle nog vara enklast att bara lägga dem i en låda i skåpet, då skulle städproblemet vara löst. Men nej, Jag vill ha mina snäckor synligt. Hellre dammiga snäckor än inga alls, tänker jag och lägger dem tillbaka på fatet.

Så, det ena leder till det andra och jag börjar fundera på min förkärlek för snäckor och tar fram min Ipad för att ta reda på lite mera och förstår att jag inte är ensam om att gilla dem. Får veta att snäckan också har stor symbolisk betydelse inom olika religioner, särskilt inom hinduismen och buddhismen.

”Den är ofta förknippad med gudomlighet och spiritualitet. Snäckan, som vanligtvis är vit eller beige och spiralformad, symboliserar olika saker bl.a. evigheten. Den vackra spiralen som finns som mönster i många snäckor, representerar olika cykler i livet och universum, och är en symbol för oändligheten.”

Så då är det väl inte ändå så konstigt att jag blivit förförd av alla olika snäckor i världen som jag burit hem. Det är ju ett konkret sätt att föra naturens skönhet in i vardagen och samtidigt ha en bit av evigheten inom synhåll…

Man kan poetiskt säga att snäckan är havets viskande minne av tidens långsamma andetag, och att plocka upp en snäcka är att hålla en bit av evigheten i sin hand.