En Gnutta Ord

Cogito Ergo Escribo

eller ungefär, ”Jag tänker och därför skriver jag”

Det här bloggen innehåller främst mina egna reflektioner, tankar och insikter i livets glädje och möda. Kanske också helt vardagliga saker som känns aktuella. Jag som skriver heter Anita. Jag bor på landet, nära havet, där tiden rör sig långsamt nog för att tänka. Jag arbetar lite ibland och tillfredsställer mitt kreativa behov med litteratur, skrivande och keramik.

Skrivande är för mig, inte bara en medveten handling, det är också en resa genom tid, rum och tanke. För varje ord som jag sätter på papper eller skärm, skapar jag en bro mellan det inre och det yttre, mellan det osagda och det uttalade.

Så till vem skriver jag egentligen?

Nåja, det får väl tiden visa, kanske skriver jag bara för mig själv, för att hitta ett tydligare svar på mina frågor, men kanske skriver jag också för dig.

Och, kanske kommer bloggen att hjälpa mig att hålla kvar det som annars så lätt glider undan i vardagen: orden, tankarna och rummet där i mellan…

Jag hoppas ni vill följa med på min resa och får glädje av denna lilla gnutta ord.

  • Varje jul kommer de fram ur skåp och lådor. En del älskar dem och andra står knappt ut med dem. ⭐️ Varje hus och gård med värdighet har dock en egen hustomte som vakar över dem. De är snälla och omtänksamma och de ser också till gårdens husdjur. Om man stör dem för mycket eller… Read more

  • Kråkö-bocken föddes i en liten röd stuga invid skogen på södra sidan av Kråkö i Borgå skärgård. Det var en dag i början av november, år 2020 och det snöade ymnigt. Det var vinterns första snö som föll och stora flingor virvlade ner på stugans tak och trappa. Det var en vacker födelsedag. Idag har… Read more

  • Efter tre misslyckade försök är ljuset äntligen tänt. Jag har gjort graven fin, med granris och lykta. Så där ja! Jag tar ett steg bakåt och beundrar mitt verk. Det är grått och regnigt och det rinner vatten från min huva, men graven blev fin, så vad gör det? Jag går vidare med granris och… Read more

  • gjort e gjort!

    ”den bästa tiden att plantera ett träd var för 20 år sedan – den näst bästa tiden är nu” kinesiskt ordspråk Tänk om jag hade insett det här tidigare, säger jag ibland till mig själv. Eller, om jag bara hade varit lite klokare och förstått lite mer… Ingen ide att tänka så! Gjort är gjort,… Read more

  • Jag har ofta undrat varför jag gillar snäckor så mycket att jag samlar dem överallt och fraktar dem med mig hem från olika resor. Förutom att de är vackra är de ju också i större mängder ganska tunga. Min samling innehåller många olika, både stora och små. Färg och form varierar men alla är vackra… Read more

  • För många år sedan läste jag en mening i en bok som har stannat kvar i mitt minne. ”Kom ihåg att du själv alltid är dina närmaste personers sociala miljö!” Jaa, just det, och en hurudan miljö har jag då varit under den senaste tiden? Har jag gått omkring som en surpuppa och spridit dålig… Read more

  • Det finns ett speciellt vemod i att lämna en plats man en gång kallat för sin. Att flytta är upprivande och ligger högt på stresskalan. Saker ska sorteras, ses över och packas ner i kassar och lådor. Tavlor, gardiner och hela hemmet monteras ner och saker som tidigare haft sina givna platser blir nu hemlösa… Read more

  • Tji fick jag, när jag redan för en tid sen började städa bort sommaren. Nu är den här igen med sin obehagligt fuktiga värme. Antagligen för att ge igen och visa vem som bestämmer här. ”Det är ingen ordning alls på vädret längre!” hör man överallt. Jag höll krismöte med mig själv och ajournerade alla… Read more

  • Skulle det vara enklare att leva om man tog till sig tanken att ingenting i livet är bestående och allting bara är till låns? Många visa människor har skrivit om detta. Khalil Gibran skrev att ”dina barn är inte dina barn. De är söner och döttrar av Livets längtan efter sig självt”. Björn Natthiko Lindeblad,… Read more

  • Vad håller det negativa nyhetsflödet på att göra med oss? Denna ständiga upprepning av negativa inslag, grymma videon och subtilt hotfulla budskap. Det är nyhetsdags. Jag sitter lugnt framför tv:n och där kommer det igen – de hemska bilderna från kriget i både Ukraina och Gaza. Bilderna etsas in i mitt synminne så jag undviker… Read more