En Gnutta Ord

Cogito Ergo Escribo

eller ungefär, ”Jag tänker och därför skriver jag”

Det här bloggen innehåller främst mina egna reflektioner, tankar och insikter i livets glädje och möda. Kanske också helt vardagliga saker som känns aktuella. Jag som skriver heter Anita. Jag bor på landet, nära havet, där tiden rör sig långsamt nog för att tänka. Jag arbetar lite ibland och tillfredsställer mitt kreativa behov med litteratur, skrivande och keramik.

Skrivande är för mig, inte bara en medveten handling, det är också en resa genom tid, rum och tanke. För varje ord som jag sätter på papper eller skärm, skapar jag en bro mellan det inre och det yttre, mellan det osagda och det uttalade.

Så till vem skriver jag egentligen?

Nåja, det får väl tiden visa, kanske skriver jag bara för mig själv, för att hitta ett tydligare svar på mina frågor, men kanske skriver jag också för dig.

Och, kanske kommer bloggen att hjälpa mig att hålla kvar det som annars så lätt glider undan i vardagen: orden, tankarna och rummet där i mellan…

Jag hoppas ni vill följa med på min resa och får glädje av denna lilla gnutta ord.

Vad tror du egentligen på

Fredagstankar i regnet

Under hela vårt långa liv har vi samlat på oss erfarenheter och kunskap från olika håll. Varje dag går vi också omkring och tänker en massa tankar som far hit och dit. De flesta av dem är dessutom samma tankar som vi tänkte igår, i förrgår och kanske i fjol.

Varje dag gör vi olika val och beslut som leder till de omständigheter som vi sedan har/får i livet. Situationer som ibland får oss att fråga: Hur har jag hamnat här?

Vad är det då som styr oss? Är vi alls medvetna om vilka krafter som råder när vi gör våra beslut? Ibland kan vi t.o.m. göra val som går helt emot våra egna värderingar och önskemål utan att medvetet förstå att vi går emot oss själva och våra egna behov. Orsakerna kan vara många, ekonomiska, andra människors viljor eller bara en oförmåga att känna efter. Vi har kanske under en lång tid lärt oss att ignorera varje litet budskap från vår innersta visa röst. Ibland tar rösten, för att bättre kunna bli hörd, hjälp av kroppen som ger oss olika budskap i form av värk, illamående eller sjukdom, men inte ens då lyssnar vi. Istället går vi till doktorn som ger oss någonting som dämpar både röst och kroppsliga symtom.

Men om jag skulle börja lyssna på mig själv skulle jag nog allra först behöva göra ett stort detektivarbete. Ställa mig frågor som, varför tänker jag såhär? Är det verkligen så jag tänker och tycker och om jag tvekar måste jag fråga vidare. Varifrån kommer då den här åsikten, eller vems är den egentligen?

De övertygelser vi alla har kommer någonstans ifrån. De är åsikter som vi är ”bergsäkra” på och som vi inte gärna avstår ifrån. Men ibland tvingas vi ändå av olika orsaker se dem i vitögat och ifrågasätta dem. Övertygelsernas makt är stor och att syna och ifrågasätta dem kan sätta hela vår livsåskådning i gungning. De är på dem vi byggt vår tro och tillit och de är på dem vi faller tillbaka när det gäller. Trots det kan det vara till stor nytta att syna dem lite närmare i kanten, Speciellt om du upplever att du sitter fast i negativa tankar som du inte kan släppa. 

Ett svar till ”Vad tror du egentligen på”

  1. Låter klokt.

    Ofta hör jag begreppet ”övertänkare” och att människor uppfattar sig som just det. Frågan är om vi tänker tankar som gagnar oss eller inte.

    Tycker det du beskriver låter intressant och förnuftigt. Utvecklande istället för Invecklande. ;)

    Vänliga hälsningar: Barbro

    Gillad av 1 person

Lämna ett svar