Ibland kan man uppleva att man blir nån som man inte vill vara i en viss situation eller relation. Oftast sker det helt omedvetet, men ju mer man börjar iaktta sig själv, desto oftare inser man att man beter sig på ett sätt som man absolut inte vill eller kan vara stolt över.

Hur konstigt det än låter är vi inte alltid samma personer i alla sammanhang. Olika människor lockar fram olika sidor av oss.

Hur du som medmänniska ser på mig påverkar hur jag själv ser på mig. Någonstans inom oss finns ”antenner” som snappar upp, läser av och påverkas av hur andra ser på oss.

Vad jag tror att du tror att jag tror att du är…

Psykologin säger att man kan fastna i en självuppfyllande loop där man omedvetet projicerar sina egna oönskade känslor, rädslor eller impulser på en annan människa och sedan, genom sitt eget beteende, bidrar till att den andra faktiskt börjar känna eller agera på ett sätt som bekräftar den ursprungliga föreställningen.

Och samma sak gäller då omvänt. Vilka omedvetna projektioner utsätts jag för i mötet med andra? Och hur mycket av min egen reaktion är egentligen min, och hur mycket har uppstått som svar på det den andra personen har projicerat på mig?

Vi vet och har upplevt att med vissa människor kan vi bli mer lekfulla och spontana och få förvånansvärt lätt att skratta. Med andra blir vi mer allvarliga och eftertänksamma och kan känna känslor som förvånar oss. Endel människor väcker våra varningssignaler och vi håller in med vad vi tycker och tänker. Med någon annan kanske vi vågar vara sårbara på ett sätt vi aldrig tidigare varit.

Och ibland har man lyckan att ha eller få träffa en själsfrände där samvaron bara är självklar och enkel. Inga saker är för tunga eller svåra att prata om, istället är allt tillåtet och ingenting förvånar den andra.

– Det är verklig vänskap – som man ska vårda som en skör blomma! 🧡

Skönt veckoslut!