En Gnutta Ord

Cogito Ergo Escribo

eller ungefär, ”Jag tänker och därför skriver jag”

Det här bloggen innehåller främst mina egna reflektioner, tankar och insikter i livets glädje och möda. Kanske också helt vardagliga saker som känns aktuella. Jag som skriver heter Anita. Jag bor på landet, nära havet, där tiden rör sig långsamt nog för att tänka. Jag arbetar lite ibland och tillfredsställer mitt kreativa behov med litteratur, skrivande och keramik.

Skrivande är för mig, inte bara en medveten handling, det är också en resa genom tid, rum och tanke. För varje ord som jag sätter på papper eller skärm, skapar jag en bro mellan det inre och det yttre, mellan det osagda och det uttalade.

Så till vem skriver jag egentligen?

Nåja, det får väl tiden visa, kanske skriver jag bara för mig själv, för att hitta ett tydligare svar på mina frågor, men kanske skriver jag också för dig.

Och, kanske kommer bloggen att hjälpa mig att hålla kvar det som annars så lätt glider undan i vardagen: orden, tankarna och rummet där i mellan…

Jag hoppas ni vill följa med på min resa och får glädje av denna lilla gnutta ord.

  • måndagslycka 🤍

    Jag stannar upp mitt i gräsklippandet. Jag råkar stå rakt under det gamla äppelträdet som i år är fullt av blommor. Hela trädet är vitt. I samma stund som jag tittar upp på blommorna drar en intensiv vind över gården och jag står mitt i ett regn av ljusrosa, vita äppelblommor. Mitt hår och mina… Read more

  • Har du någon gång upplevt att det du säger eller informerar någon om, inte går hem hos vissa människor, men när de väl får samma information från någon annan, tidningar eller från nätet så tas informationen väl emot? I ett vänskaps- eller parförhållande kan detta kännas mycket besvärligt och känslan av att inte ”räknas” ligger… Read more

  • Dagens reflektioner = Att tänka över sina upplevelser eller tankar och sätta dem på pränt Morgonen är vacker. Solen står redan högt. Det kommer att bli en fin dag, men inom mig finns en obeskrivbar oro. Denna trogna följeslagare som allt oftare ger sig till känna. Jag stiger upp, gör mina morgonbestyr och kokar mitt… Read more

  • En klok man har sagt att när du kan se tillbaka på de svårigheter och problem du haft i livet och ändå kan känna dig lugn och neutral vid tanken, har dina svåra erfarenheter förvandlats till visdom. Jag tycker det är lugnande och vackert sagt. Vi håller ofta fast vid våra problem och negativa minnen… Read more

  • Jag vet inte varför jag alltid stannar upp när jag ser ett hus som håller på att förfalla. Kanske speglar det någonting inom mig som känns tungt. Att byggnadens förfall påminner mig om trötthet, tomma hus om ensamhet och husets sprickor och skavanker om saker som gått sönder i livet och som ingen tagit hand… Read more

  • Ljus och mörker ☯

    Ljus och mörker – påsken är både och. Påskens budskap innehåller lidande, död och uppståndelse och är en påminnelse om att även när livet innehåller smärta och förlust så behöver det inte betyda slutet. – Men vad är mörker och vad är ljus? Ljus står för hopp, kunskap och andlig upplysning och mörker för rädsla,… Read more

  • Jag kollar nyheterna av gammal vana, trots att jag inte vill se. På min näthinna finns fortfarande videon av flera höghus som rasar ihop som korthus framför mina ögon. Och detta är bara en liten detalj i helheten. Men, det är människors hus och hem. Platser som borde stå för familjens och barnens trygghet. Men… Read more

  • När jag nyligen inventerade i mina samlade texter hittade jag den här intressanta texten. Visste inte riktigt varifrån jag fått den men efter ett litet detektivarbete fick jag veta att den kommer från en författare som heter Don Miguel Ruiz. Boken heter De fyra Överenskommelserna. ”Don Miguels bok är som en vägkarta till upplysning och… Read more

  • Vårens vånda Det är något underligt med våren. Den kommer inte bara med ljusare kvällar och knoppar som spricker. Den kommer också med en sorts oro, som om marken själv börjar sträcka på sig efter en lång sömn och plötsligt minns allt den försökt glömma. Under vintern känns det som att världen är nästan stilla.… Read more

  • Det som blev kvar hos mig var en fysisk känsla i mellangärdet och sorg över sonens oförmåga till empati i den här situationen. Jag sitter i väntrummet till laboratoriet när en kvinna med alla sina krafter hjälper sin man upp ur stolen. Jag hör att de pratar om att hämta en rullstol åt mannen men… Read more